Idag var jag för första gången på länge till matbutiken som är närmast mig. Den liknar nog snarligen en kiosk. Men det får duga då resten av butikerna är så jävla lång borta, plus att jag är lat och den är på vägen när jag kommer från skolan. Nå den här samma butiken är känd för att sälja ruttna grönsaker och frukter utan att någon riktigt bryr sig och betjäningen är nog inte heller av det 5 stjärniga kvaliteten, vilket bekräftades åter igen idag.
Till kassan kom då en flicka som önskade returnera sina flaskor för att få pant (ingen fin maskin existerar i butiken så man kastar flaskorna i något som liknar en roskis och sen ger kassafaijan/mutsin pengar). Nå hon kunde ju inte veta detta och hon talade dessutom Engelska. Så hon frågar "Excuse me, where can I return these bottles?" Kassafaijan pekar på roskisen. Hon ser ut som ett frågetäcken och säger; "But these are pant?" Han svarar med knarrig Engelska; "Yes, I give you" och pekar pånytt. Hon sätter flaskorna dit, medan han stirrar. Sen tackar hon och faijan säger inget och ger pengarna.
Det var sagan om den lyckliga och glada kassafaijan.
Sen pituinen se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar