Reasons why I love my girl

Komma hem och se det här på kylskåpet:

Fat app + beställda magneter

Schampo vol. 2

Vissa av er som har följt min blogg en stund kanske kommer ihåg blogg inlägget om schampo. Så när jag traskade ner till alepan för att köpa en ny schampo följde jag den simpla principen av att hitta rätt. The fool proof ways are:

A) Det skall stå MEN på tuben.
B) Schampot skall ha ett tufft namn.
C) Tuben skall vara i mörka färger.
D) 2 in one dvs. det skall vara Hair and Body.

Mina damer och herrar, således låt mig presentera - "Rexona, Cool Ice for Men - Hair & Body". Mitt i prick, kan ej gå fel. Riktigt nöjd med mitt inköp.

För att fullständigt försäkra och som en bonus att det är rätt shampo, skall man kolla på färgen av själva schampot. Blått eller rött så är man definitivt på säkra vatten.

Här är hela härligheten

Yes, it is blue. Score

Stadilainen

Otroligt att tänka men den dagen har äntligen anlänt som jag väntat på så länge. Är officiellt stadsbo nu och bor tillsammans med Mandy. Helt hullut.

Men mängden saker som finns när två personer flyttar ihop är helt löjlig! Sen hittar man också roliga detaljer t.ex. Är alla mina möbler mörka, medan Mandys är ljusa. Men just nu ser det ut som ett festival område i vår lägenhet. Lampor, kläder, stolar och TVn blandat. Det enda som saknar är en avslocknad hippi i hörnet.

Dagarna går

Och min blogg vitnar bort i glömskan, men ack så får det icke ske! Fester har kommit och gått under veckornas lopp, vilket hör till sommaren. Tydligen så tog jag semester från bloggande. 

Det har vari väldigt mycket på G nu. Bo i vanda, flytta och jobba. Inom en snar framtid kommer jag att officiellt vara en stadilainen. Som en person som har bott en bit alltid från stan, vichtis-vanda-åbo är detta en utveckling som jag ser verkligen fram emot. Samtidigt blir det ett annat stort steg i mitt liv. Jag flyttar ihop med Mandy. 

Jag förbereder mig själv med att läsa Me Naiset och Cosmopolitan. Praktiska tidningar minsann! De berättar vad vi män på riktigt menar när vi säger något. För att som vi alla vet så gömmer vi män dolda hints/meningar i våra "riktiga" meningar.

Pärmar

Vi var ju till Sverige på pappas 60 års kalas, vilket var extremt lyckat. Festen, maten och sällskapet var allt prima.

Det som jag ville uppmärksamma att när vi var till akademiska bokhandeln tänkte jag skratta och gråta ihjäl mig. Seriously, who makes these decisions? Hård brist på kreativitet. Eller vet de att dessa tilltalar sin target audience?  

Igen gick det såhär

Att det har gått en bra stund tills att jag bloggar. Men ni vet diilioun, såhär är det ibland. Egentligen de som ja har inte bloggat om är Rilli festen och Suursaari.

Rillifesten var för hundra år sen men ville bara ännu poängtera att det finns nog ingenting som är lika roligt än att festa hemma när föräldrarna är hemma. Dessutom när det bjuds på drickor och mat kan ju inget gå fel. Jag vågar påstå att folk var mätta och fulla. De mest fantastiska var instiftande av Markus Vandring Pokalen och pappa kammade hem första vinsten!

Nästa fest är redan inplanerad och fast spikad. Jag tror och hoppas att det kommer att bli en succé.

Borg(ar)backen

Även om detta skedde i början av veckan dvs. måndag, så har jag inte "hunnit" - läs orkat - blogga om det ännu. Men bättre sent än aldrig. Enda sen jag var en liten grabb, vilket jag var länge som ni kommer att få läsa om, så har lintsi varit en big deal för mig. För att äntligen när jag var tillräckligt lång för att åka i maskinerna så hade alla mina vänner åkt redan länge. För att illustrera detta så var jag 139cm på sjuan och vid nian va jag 149cm. En kort knatte dvs.

Men kommer ihåg att man hela tiden bråttom till alla maskiner. Man sprang över allt, tom. I köarna och så var det alltid nå gubbe som sa "Ta det nu lungt, du hinner nog." Nu hade jag blivit den där gubbstrutten. "Måste de hela tiden springa", "Nå nu kiilar dom igen" jag tom. Sa till en junnu som försökte springa bakom mig i kön: "Ta de lungt vi hinner nog med". För att junnun sa till mig att kan ja inte gå snabbare.

Den roligaste stunden var när vi spelade olika spel var man kunde vinna vinster och jag spelade mot värdiga motståndare - 4 stycken 12 åriga flickor. Jag förlorade. Men de va riktigt bra, så jag skäms inte. Som tur van jag sen från ett annat spel en Mario Mjukis.

Medan Mandy fota så njöt jag

Hårdaste competition! 

Det blev ändå någon vinst