Times they are a changing

Sjöng väl viss någon gubbe någon gång. Men tiden har gått och bloggen har varit på is. Det har varit riktigt tyst här. Det har säkerligen varit mer aktion på denna sida än på min blogg. Men Gumppa is back och vi kan återfå status quon  till blogsfären. Något för att jämna ut alla kivoga härliga mys-, mamma-, och modebloggar. Orsaken till att jag varit så inaktiv beror på tre faktorer:

A) Jag har återhämtat mig från alla fester.
B) Det har kommit Ghosts som har tagit upp min fritid.
C) Fucking skola.
Men nog med ursäkter! Let's get down!

Senast ni kollade på bloggen så nalkade det inför KräFön. Jag kan lätt konstatera att festen var lyckad och alla gäster fick nyckeln av borgmästaren till Berusalem. Till detta anser jag att bidrog ett par saker - bålen som var ej av det svagaste slaget, den ivriga takten på snapsvisorna men även min ylläri bonus. Det som var nämligen nytt för i år att jag hade sen sexan i lågstadiet samla på små spritflaskor och nu hade jag bestämt helt enkelt att jag orkade inte mera. Så jag hämtade alla mina 92 stycken och sa att drick upp alla helst för att resten slänger jag. Jag anser själv att det var en succé, speciellt på småtimmarna när vi stod när och smakade på en del likörer som smakade unkla, bittra och söta på samma gång. Mjölkliqörer som hade klumppa sig också. Intressanta upplevelsen, minsann!

För det övriga har jag hunnit också springa på en hel del  andra fester, en födelsedags fest här och en middag där och inte för att glömma våra egna tuparen! De var riktigt lyckade om man får säga det själv, vi hade fantastiskt fest sällskap och fick otroliga gåvor av dem. Det var dessutom fullt hus med ca 30gäster men bra rymdes vi och ingen klagade. Till och med gårldskarlen sa att "fan så bra, nu skall man ju festa!" Vi försökte bjuda på en massa smått plock och fast jag nu själv säger så tror jag att Jamie Oliver och Martha Stewart skulle ha godkänt. Gordon Ramsey vet jag int för att han har alltid en käpp i räven. Men härifrån - hem ifrån - tog vi oss sedan till Nylle och med sedvanlig vana så var man ju full så perkele. Det värsta med Nylle är att man känner sig som härskare - allt är jävla billigt, man har råd med allt; "kom hit fattiga folket jag bjuder!"

Alla dessa fester har också haft något gemensamt, vilket är att jag har dansat som en galning. Förr när detta skulle ske sku vara i minst 3 promilles  fylla och inte komma ihåg det. Tyvärr har mmin tolerans ökat och jag har börjat skaka loss och då menar jag ordentligt. Ingen kommer undan när jag vatkat mina höfter. Dey är nog skamligt, pinsamt och jag skäms för mina moves. De borde aldrig se dagens ljus, därför är det som tur att de framkommer först på nattens sena timmar.

En del av samlingen

Derp. Såhär gör jag bål.

Dukning

På kvällens senare timmar