måndag 26 november 2012

Postiljonen

Igår natt vaknade jag att postiljonen hämtade min morgontidning. Detta sker alltid varje natt mellan 03.00-04.00. Vanligtvis brukar jag inte vakna av det för att jag har vant mig, men nu vaknade jag av någon anledning. Värt att notera här nu är alltså att jag inte störde mig på detta. Men sen började jag och fundera...

Började undra att hur skulle månne postiljonen reagera om man skulle vara vaken ända tills han kommer men ha alla lampor släckta så att denne inte misstänker något och att man skulle vänta vid luckan. Sen just när postiljonen håller på att sätta tidningen igenom luckan skulle man ta tag i den rycka den in och sen viska tillbaka "kiitos...". Skulle vara väldigt intressant att se hurdan reaktion det skulle bli. Kanske man skulle sluta få post helt och hållet?

Men istället för att göra det beslöt jag att göra något helt annat. Man tar det ju som en given självklarhet att på morgonen har man sin tidningen, men anfäkta anamma det blir kalabalik om tidningen har inte kommit av någon anledning. Så jävla sällan som det nu sen händer och då kan det hända att man ringer och marrar till posten att "voj voj så det här en nu hemskt och hur kan detta ske?!". Man tar det helt enkelt förgivet. Så jag skrev ett tack brev till postiljonen som jag skall teippa utanför dörren idag. Det blir intressant att se om postiljonen läser den och tar den hem.

Känns lite som när man var barn och skrev en julklapps lista till julgubben och sen nästa dag var listan borta!
Mitt brev

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar