Blåkläder

Alltid när jag ser den här reklamen skrattar jag högt. För er som inte sett den/förstår inte "Finlandia", så är sista catch frasen "vi kallar dom för kunder, ni kallar dem för hjältar". Jag måste ärligt nog erkänna att jag inte har en enda gång tittat på en julkisivuduunari och tänkt för mig själv; "han minsann är en sann hjälte".

Snarare tänker man att va håller de riktigt på med, 1 kille jobbar och 3 andra ser på medan de dricker kaffe. Säkerligen är den som jobbar också från Estland. Men skämt åsido, nu är det ju inte meningen att se ner på någons jobb utan jag bara menar att jag aldrig har tänkt att de är hjältar. Så deras reklam känns lite långsökt.
Enligt det jag sett också så ser ingen duunari utsådär som i reklam, den domineras nog av 50+ mage som har 50+ övervikt. Men reklamen är ju riktad till dem, så de anser säkerligen att den beskriver mitt i prick och får dem att känna sig bra. "Se Jarno, ALLA tycket att vi är hjältar."

Tartar-biff!

Okay listen up bitches! Nu skall det ätas tartar-biff och inga knapsu fasoner!Ni jävla fjollor som inte vet vat det är så, lystring! Det är rå biff med toast. Jag skall demonstrera hur man lagar en jävla manlig biff. Säger nu redan, ingen jävla pupumat som side-dish.

HACKA LÖK!!!!

MOSA EN MASSA STUFF!!!

BLANDA STUFFEN, LÖKEN OCH KÖTTET, FÖ FAN!!!!

TOASTA BRÖÖÖÖÖÖÖD!!!!

SEPARERA ÄGG GULAN FRÅN VITAN!!!

Din manliga biff är färdig för att slaktas av dig! Lyssna på death metal och NOMNOMNOMMA!

Kontemplering

(Ja, såhär ser jag alltid ut när jag funderar)

När jag kom till tåget idag för att återigen fara till Åbo började jag och reflektera över mina resevanor. Jag som är "frequent" användare av Finlands hästkaravan (läs: VR - lika effektiv, pålitlig och snabb) kan jag med all rätta ge betyg. Torde vara klart för alla att vitsorden är klart inte hög. Beror på diverse faktorer som att; eluttagaren i de flesta fall fungerar inte, nätet stärvar, dålig täckning med mera. Det som egentligen räddat mina tåg resor är ett väldigt nostalgiskt spel från 90-talet, nämligen "Heroes Of Might and Magic III". Nerdigt? Ja, definitivt. Bryr jag mig? Int nå faan, för att det är bara så satans bra. Jag kan helt ärligt säga att om jag inte skulle ha spel på min dator under tåg resorna, skulle jag gå nog så satans sönder att det inte heller är sant.

Men då säger kulturfjantarna: "Man kan alltid läsa Dostojevskij - Brott och straff och filosofera om livets mening". Till det säger jag bara att ju fritt fram och nu läser jag nu och då, men anamma mig ibland orkar man bara inte. Ni kan helt fritt behålla era "kulturella" böcker och förslag, för att jag icke är intresserad av att vilken bok fick er senast gråta/skratta eller ge insyn i livet. Don't get me wrong - jag diggar verkligen böcker och en bra bok slår ut närsomhelst en bra film/spel/annat fåneri.

Daniel over and out - I love gaming!

Anfäkta Anamma!

Såklart igår genast efter att jag hade laddat upp fotot av min plate med mat, så for min kamera helt och hållet sönder. Den gick inte mera på. Iof sig så har den redan länge varigt lite sönder, men jag tror att den sa upp konraktet för att den senaste foton jag tog va ju en "smug" bild av maten. Man skall inte vara en äcklig mat bloggare. Jag måste försöka förbättra mina vanor.

Men om gårdagens yrandet kan sägas att det var faktiskt riktigt kul! Pipan var god samt sällskapet där med. När vi sedan tog oss till Mikko/Freddu/Johanna så var det bra stämning på G. Man kan lungt konstatera att svart-vit ränder var kova juttu, 90 % hade nämligen den settin. Så Mandy var riktigt söt i sin vit-oranga skjorta, score! Intagningen av alkohol var riklig men trots detta riktigt passligt. För att beskriva detta kan man säga att man hade en bra salongsberusning hela kvällen. Maten som M/F/J bjöd på också var mycket god och satsad. Ost, chiben och makaronisallad så det var verkligen goooood shiaaat.

Det som fick mig att skratta var när Markus blev om stailad till en hipster, han hade en fluga, hatt och hängslen. MEN! En sak som jag kommer aldrig att förstå och vägrar att förstå är att när han sedan hade hängslen sa jag att han måste ta bort bältet för att det ser för fans dumt ut. Det blir ju tårta på tårta. Men det tycker tydligen inte hipster communityn, samtidigt förstod jag att det ser "bra ut" om man låter hängslen hänga bara på sidan? It makes fucking no sense, då har de ju ingen point över huvudtaget. För att bevisa min point, så finns det en fantastiskt quote, från en fantastisk film "Once upon a time in the west":


Frank: How can you trust a man who wears both a belt and suspenders? The man can't even trust his own pants.

Your honor, I rest my case.


P.S 
En shout out till Staffan som var hygglig och heittä oss himaan. Tack!

Livet

Idag när jag åkte med bussen och lyssnade på Radio Pleppo med min nya iPod(nano), så sa dom i sketchen ”Klara Färdiga Gå” att livets mening är att ”Blogga och ha rai rai”. Fina ord, vet int om det där med bloggande men lite rai rai är ju aldrig fel. Jag måste erkänna att jag är ganska nöjd med min Pleppo samling, har nämligen alla 69 avsnitt med rubrik, artist, album och en bild. Det krävde jobb men var lätt värt det!

Idag skall det faktiskt bli pikku rai rai, vi far först till Joni och bolma lite med pipan och ta en liten salongsberusning, varefter vi fortsätter kvällen till Mikko/Freddu/Johanna:s 45 årsfest. Blir säkerligen kul då man tänker sig till förra nyårets fest. HUH-HUH! Så man får se hurdana äventyr festen hämtar med sig.

Före allt detta skall jag och Mandy njuta en riktigt gurmé middag med lax i ugnen (kryddad med salt, citronpeppar, italiensksalladskrydda, citronsaft och snadisti med ost på), sparris med hollandaise sås och potatis vid sidan om. Det blir helt SJUKT gott!  

Hulluttelu päivät

Idag har det varigt en shopping dag även om jag lovade mig själv förra året att "aldrig mer, aldrig någonsin mer på Stockmans galna dagar" så nu befann man ju sig ändå sen där. 

Det är så otroligt ångest fylld hela stämningen. människor stressar, knuffar, puffar och huffar fram sig till saker som det "bara finns en begränsad mängd av". Jag förstår det när det gäller t.ex. flygbiljetter, men jag tvivlar starkt att Gilettes Shaving Cream kommer att ta slut på 10min. Men kanske det är bara jag som tror det, troligen har de andra rätt att det inte finns i lagret 1 kontti full av onödig tavara.

Samtidigt är jag övertygad av att alla människor som besöker varuhuset under dom här eländiga dagarna är sadomasochister. För att oavsett var man befinner sig i varuhuset eller skall ta sig någonstans så går det framför en människa som släpar sig själv framåt. Oftast är denna människa:
A) Åldring - som har tagit sig till evenemanget för att uppleva människokontakt och närhet
B) Nybliven metropol mamma - hon skall bevisa till alla att ett nyfött barn inte stör hennes liv. News flash även om det inte skulle störa ditt liv så stör det oss andra ganska jävla mycket. 

Nå anyways! Från Stockmann köpte jag en kokbok för 20€ "Jamie Oliver 30min maträtter" och såklart de obligatoriska lösgodisen. Största orsaken dock varför vi tog oss till dessa butiker var att jag skulle köpa en ny vår rock. Vilket det också hittades, men inte från Hyllyt päivät. Utan från någon helt annanstans. 

Aijo, chiben på bilden är från Kampens butik "Tiger" och kostade bara 1€. Får se om det smakar gott!

Framtiden!

Yes! Nu är en resa inbokad för sommaren, såklart tillsammans med världens bästa rese-sällskap.
Destinationen kommer denna gång att vara Köpenhamn - Danmark, staden - landet som är känt för sin sjöjungfru, tivoli, LEGO(!) och Carlsberg. Vi kommer att fara iväg den 18 augusti och kommer tillbaka den 24. Vi hittade från Norwegianair helt sjukt billiga flygbiljetter, det blev och kosta (tur - retur) ca 94€! Mycket billigare än det kan det inte heller riktigt bli. Sen diskuterade vi och kom fram till att vi kommer att satsa hårt på att bo på något förmånligt hostell, vet egentligen inte varför man inte förr gjort det? Vem vet kanske man kan träffa någo trevliga hippin i korridoren?

Till äran av detta fantastiska beslut och i god tid "hajppande", köpte jag Carlsbergs Copenhagen öl, den som man nuförtiden ser reklam av överallt. Men seriously, jag tror påriktigt att jag inte gått förbi en enda busshållplats var reklamen i fråga inte skulle ha funnits. Samma gäller för metrostationer, så kanske det var på tiden att jag annars också smakade på den!

Utseende 2/5: Klar gul till skillnad från "traditionella" lagern. Lätt skum som håller inte i.
Munkänslan 2/5: Starkt kolsyrad meb trots det lätt.
Doft 3/10: Relativt intet sägande, nyanser av malt och humle.
Smak 7/10: Radikalt annarlunda från tradiotionell öl. Lätt och påminner om vischy - "ren".
Helhet 12/20: En förvånande öl som överraskade mig med smaken. Lönar sig att prova.
Sammanlagt 26p.
Mandy som inte är känd för sin stora kärlek för öl, tyckte till och med att den var god.

Nämnas bör att vi också hade tänkt besöka Carlsberg bryggeriet i Köpenhamn, för att se hur denna ädla dryck produceras i stora mängder. Ser redan så mycket framemot resan!

Läskiperse Måndag

Huh huh, det är nog alltid någo lika fint och vackert i varendaste en måndag. I morse skulle jag vakna semi-tidigt (08.15) för att i god tid hinna äta frukost, duscha etc. Men det tyckte inte min telefon sen igen, den va av helt annan åsikt. Jag nämligen blint litar på min mobils väckarklocka, som iof. har funkkat felfritt men som inte hedanefter icke är pålitlig. Nå jag skulle alltså befinna mig klockan 10.00 på jobber ergo jag bör senast starta 09.14 från Malmgård. Som en spik stiger jag upp av mig själv och tänker nu är något fel, och javisst klockan är 09.08. Sen fick man bara kasta kläderna på, huikka snabbt till Mandy att måste fara nu och vara ute före ens Mandy hann öppna ögona och fatta vad som hänt.

Som tur sist och slutligen efter semistressande så var jag bara en ca 5min sen till jobbet, vilket jag ansåg vara ganska respect! Jobb är ju alltid jobb, men det var helt OK. Det som oftast tynger ner på måndagarna är att jag måste då dra mig tillbacka till åbo och att veta att man skall först jobba till klockan 18.00 för att sen ta 19.00 tåget till Åbo och vara efter 21.00 framme känns inte så siisti. Men jobbet for som sagt bra, det var lungt och jag köpte en ny väska som underlättar mitt resande!

Nu sitter jag alltså på tåget och väntar att det skall starta. Orsaken varför det också är en läskiperse Måndag är att jag sitter här nu och äter så klartt McJuusto! Helt jävla bra och gott efter en lång arbetsdag och framför allt när man vet att man har ännu en god bit att resa. Juuston är bland det bästa, om alla skulle ha tillgång till 1€ Juuston skulle det inte finnas någo krig eller ekonomiska problem. Det är ett faktum. Det som bidrar till fetto faktorn är att hemma i Åbo har man sen ännu fryspizza om man skulle bli pånytt hungrig och gamla chiben.

Men hey, varför sörja när man kan läskittä!

 

YLONZ!

I går var det Ylonz, och en riktigt bra töttöröö meininki var det ju! Vi startade klockan 12.04 och hade snabbt listat ut första baren som fanns alldeles i närheten (Vastarannan Kiiski). Där satt vi sedan en god stund och försökte lösa alla gåtor, vid första inblicket verkade de svåra men sist och slutligen under dagens lopp löste vi alla. Nu på efterhand också tänkt, så var de sist och slutligen inte så svåra.

När vi lämnade Kiiski så visste vi alla barer med säkerhet förutom två, vilka vi sedan löste på Reissumies. På reissumies träffade vi kära vänner som kontrollanter och vi hann snabbt morjensta dem. På reissumies beslöt vi oss sen att slå våra klocka huvven ihop tillsammans med LEGOn, de var riktigt roliga typer och underhållande. De hade gjort en pakt att alltid när någon frågar vad de är måste de dricka en shotti, vilket skulle senare visa sig att vara en mindre lyckad idé.

Under dagen så hamnade jag också utför "war wounds", nämligen när vi var påväg till Länkkäri så klättrade jag med ett antal andra människor över ett staket. Istället borde jag ha gjort som andra fiffiga och gått runt. För att när jag klättrade så slog jag min han så att det började och blöda och dessutom revs min halare lite sönder. Inte så farligt mycke, något som ändå kan räddas med lite syyende. På Länkkäri fick jag prova på gubbarnas hatt!

I det skedet av tävlingen då vi skulle fara iväg från vår nästs ista baren (Lemon bar) började våra legon bli i ganska bra skick. Nämligen när vi var påväg till vår sista bar (52 i Drumsö), så plötsligt var legona påväg ut ur bussen och vi han bara fråga och se till vårt svar att detta berodde på att en av herrarna skulle spy. Så tyvärr skiljdes våra vägar sen där. Det tuffa var ändå att vi han gå genom alla barer och i mål! Det var första gången det hände. Så i hela sin helhet en riktigt lyckad kväll, med hurja bra team spirit! Nästa år igen.

Nintendo!

Min mamma kom här för några dagar sen från NYC och igen hade jag någo som jag ville ha. Aldrig är man nöjd. Dock denna gång var det något smått, men som jag hade sätt på nätet och ville ha.

De är frågan alltså om karameller, men det var inte därför jag ville ha dom utan för att lådorna är ju bekanta från Super Mario! Tycker att de är lustiga och fina men har ingen aning vad jag skall använda dom för. Men det är trivialt! Alltid hittar man på något som bör förvaras! Iof sig smakade jag på karamellerna, och de va nu helt ok, men int värda att hänga i julgranen.

Under förra veckan var jag också på keikka och se på Ruotsalainen Karhuheimo. De var faktiskt riktigt bra, men deras keikka var riktigt kort. Typ Under en halvtimme. Lämppärna helt OK, tyckte K-Style var bättre än C-star frö att han drog hederlig finlandsvensk räpp och inte alltså på riksvenska.

Kaj Korkka-Hoj, förlåt, Korkea-Aho var också där som var riktigt riktigt tufft.

Bästa Surprise Ever!

Förra veckas Tisdag när jag var ensam i Åbo, fick jag världens bästa överraskning! Nämligen Mandy kom på spontan, överrasknings visit. Det hela var väldigt oförväntat för mig, vilket stackarn fick uppleva. Nämligen jag talade med Mandy i telefonen kring 20.00 utan att ana att hon var bakom ytterdörr. Så medan vi casually talade ringde det på dörrklockan och jag blev perkeles skrämd! Sa det till Mandy och vågade inte öppna dörren, var nämligen övertygad att det var en tarkastaja eller någo (joo säkert klockan 20.00 på kvällen). Så stackars Mandy fick stå 10min utanför min dörr och övertala mig att gå och öppna dörren utan att spoila yllärin. Men sen när jag öppnade dörren, så var det ju min flicko! Och det var helt den bästa överraskningen någonsin!

Vi firade sedan med att gå se på Hunger Games och filmen var riktigt bra, en av de få gångerna när filmen möter böckerna bra. Vi kunde nästa under filmen förverkliga min dröm över att kunna vila fötterna på nästa bänkrads ryggstöd. Men ack, sen sist och slutligen kom någon och satte sig där nära.

Annars var det sen bara "vardagsliv i Åbo" vi lagade god mat och chilla. Vi fick även tända ljus vid ett tillfälle då elen for från hela studentbyn, som tur kom det sedan tillbacka senare så att vi kunde laga mat.